This thesis examines some special education teachers with experiences of childrendiagnosed with dyscalculia. Problems with mathematics at school may occur to allchildren in all schools. It is therefore important that the teacher knows the variousdisabilities that teachers may encounter. The study is based on four randomlyselected special education teachers, all-working at schools that are related to amedium-sized Swedish town. This work will immerse in the knowledge ofdyscalculia among four special education teachers.The interviews revealed that all special education teachers felt that dyscalculiainvolves specific difficulties in mathematics, their views on dyscalculia is consistentwith current research.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med åtgärdsprogram. Våra frågeställningar var: Vad anser lärare och specialpedagoger om sina förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram? Anser lärare och specialpedagoger att någonting behöver förändras, i så fall hur? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollärare och fyra specialpedagoger på fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lärarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring åtgärdsprogram har ökat.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Examensarbetet handlar om specialpedagogers uppfattningar om mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka specialpedagogers uppfattningar om vilka anledningar, samband och testmaterial som förekommer vid mottagande av elever med utomnordisk bakgrund i särskola. En frågeställning är vilken uppfattning specialpedagoger har om vilka anledningar det finns till att elever med utomnordisk bakgrund skrivs in i särskola. I undersökningarna kom det fram att svag begåvning, tal- och språksvårigheter och koncentrationssvårigheter kunde tillsammans med andra svårigheter orsaka att elever med utomnordisk bakgrund skrevs in i särskola.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvårigheter. Focus är likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrågor är:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvårigheter?? Vilka synsätt utrycks, gällande vad som erbjuds i skolmiljön gällande arbetssätt/metodik och organisation?? Hur tänker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvårar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmågan?Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med två elevgrupper, fyra pedagoger och två specialpedagoger. Vid intervjuerna användes halvstrukturerade frågor.

Denna kvalitativa studie syftar till att ur specialpedagogers perspektiv undersöka leksvårigheter i förskolan, samt belysa specialpedagogens roll i arbetet med förskolebarns lekutveckling. Undersökningen görs genom semistrukturerade intervjuer, med sju yrkesverksamma specialpedagoger, i en medelstor svensk kommun. Den pedagogiska kompetensen, pedagogernas förhållningssätt och engagemang är de faktorer som framhålls som mest betydande då det gäller att främja en god lekutveckling och undvika leksvårigheter i förskolan. Samtliga specialpedagoger i undersökningen antar ett relationellt perspektiv i arbetet med leksvårigheter och anser därmed att hindren oftast återfinns i barnets omvärld och inte hos den enskilda individen. Handledning gentemot pedagogerna i förskolan är specialpedagogens vanligast förekommande arbetsmetod i arbetet med leksvårigheter..

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla ? Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ?en skola för alla? analysera användandet av dessa hjälpmedel.

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers tankar kring hur förskolans arbetssätt kan anpassas för att ge stöd till barn som far illa och underlätta tidig upptäckt.Som metod har semistrukturerad intervju använts. Sex specialpedagoger med grundutbildning som förskollärare deltog. Som hjälpmedel användes fallbeskrivningar att reflektera kring och resonera om.Studien visar att specialpedagogerna i undersökningen anser att förskolan spelar en viktig roll för barn som far illa och deras utveckling. Personalens förhållningssätt till barnen och deras föräldrar är avgörande för att skapa goda relationer.Studien visar även att anmälningsfrekvensen i förskolan när det gäller barn som far illa är låg. Vanliga anledningar till detta är obehagskänsla och bristande kunskap hos personalen.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kanleda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är attundersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjligträningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter igrundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar avförhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter ochskillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara enmetod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättradläsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.